Att tillaga perenn Quinoa / Lungrot

Inom permakultur försöker vi maximera antal funktioner för varje element eller växt. Gode Henriks Målla (Chenopodium bonus-henricus), även kallad Lungrot, är en fantastisk flerårig växt som ger bladskörd tidig vår och även resten av året. Den ger oss även två fröskörder årligen av perenn Quinoa. Hönsen älskar att njuta dess skugga, och de äter både blad och överblivna frön. Närings- och mineralinnehållet i växten är minst lika bra som hos nässlor, så vi gör också stora mängder gödselvatten av Lungrot, för att göda våra mer ömtåliga ettåriga matväxter. Vi staplar funktioner!

Vi har odlat ettårig Quinoa under några år och fröskörden har blivit bra. Vi provar också att odla den i år med en annan odlingsmetod – mer tätt och intensivt. Men hela gårdens odling går hela tiden mot kontinuerligt härdigare grödor och mindre arbetsintensiva system. Vi försöker därför att mer och mer använda oss av Lungrotens frön. Som jag har nämnt tidigare så försöker vi hitta metoder där vi kan använda oss av torktåliga C4-växter. Lungrot är en sådan växt vi provar – en målla, tillhörande amarantväxterna, och precis som dess ettåriga släkting Quinoa så omges fröna av ett väldigt saponinrikt skal. Det gör att oskalade frön smakar bittert och tvåligt. Inte alls smakligt och gött, så det är inget som barnen uppskattar. Saponiner påverkar också näringsupptaget negativt till viss del. Men för att vi verkligen ska kunna dra nytta av näringen i fröna och samtidigt kunna skala upp våra system och vår självförsörjningsgrad, så behöver vi kunna ta hand om de näringsrika fröna på ett bra sätt. Hur gör vi då det? Svaret är friktion.

När ettårig Quinoa skalas och rensas så sker det genom borstning. Efter skörden 2018 var jag och kikade på några sådana maskiner i bruk. Det är helt enkelt borstar i olika storlekar som roterar i olika hastigheter och under olika tidsperioder. Fröna kastas runt så att de gnuggas mot borsten och mot varandra och de förlorar därmed sina saponinhaltiga skal.

För att så snabbt och enkelt som möjligt imitera det på en huhållsskala, så använder vi oss av en mycket enkel metod – en stavmixer som kopplas till en behållare och som körs med ett slött knivbladd på minimal hastighet. En ganska plastig lösning, absolut, men det är vad tiden bjuder på just nu.

Efter att sen rensat bort det mesta av skalet så kör vi igen några gånger i stavmixern så att saponinerna försvinner. Om du har lite kvar så löddrar vattnet ordentligt. Kvarvarande saponiner kan också göra att fröna passerar matsmältningen obehandlade, och då är det ju i stort sett meningslöst att odla eget.

Härom dagen plockade, rensade och skalade vi drygt 3 kilo på 20 minuter. Och då har säkert hönsen och ankorna redan ätit minst lika mycket.

Sen tillagar vi det precis som Quinoa. Skölj fröna ordentligt 3-4 gånger för att ”löddra av”. Koka sen i ca 20 minuter med lite salt. Gröt på Lungrots-Quinoa är en riktigt god och näringsrik frukost, och av det som blev över därifrån lagades det kryddade Lungrotsfärsdolmar inlindade i blasten från vitbetor. En av årets höjdpunkter än så länge.

Nu skalar vi upp genom att plantera ut ordentligt med Lungrot i vårt framväxande Agroforestrysystem. Några mindre plastiga lösningar för rensningen har vi också på gång, lite längre fram.