Rotzon – ett biologiskt renande avlopp

Inom permakultur pratar vi om att försöka använda kanteffekter (Edge Effects) för att skapa maximalt utbyte. Vår Rotzon är en sådan kantzon och jag tänkte kort gå igenom hur vi har skapat en miljövänlig vattenrenande lärandemiljö som samtidigt genererat en liten ekonomi.

 

Jag har fått väldigt många fler förfrågningar om hjälp, rundvisning och konsultation än jag kan bemöta, när det gäller det biologiskt renande avloppssystemet som vi har konstruerat på vår gård – vår rotzon. Det har egentligen inte funnits i närheten av tillräcklig tid för detta, och eftersom vi nu är i torkans tidevarv, är det dags för mig att visa fler hur vi har gjort för att spara och använda vårt avlopp som en vattenresurs. En annan betydande anledning är att jag nu lägger mycket tid på Holma folkhögskola. Jag har helt enkelt inte längre tid att bemöta förfrågningar i sådan utsträckning som är önskvärt ur miljösynpunkt. Så här följer en beskrivning av vad vi har gjort. Ta till dig vad du har nytta av och dela med dig! Vi behöver inte heller längre den ekonomiska input som rotzonen har givit oss. Enligt permakulturetiken Fair Shares är det därför dags för oss att dela med oss. När vi skapar strukturer för att dela kantefffekter så blir de också än mer rikgivande. Sharing Edge!

Vad är då en rotzon?

En rotzon behöver inte skilja sig så väldigt mycket jämfört med andra vanliga avloppslösningar. Några liknande, och ganska vanliga avloppsmodeller i vårt land, är t.ex. infiltrationsbäddar och markbäddar. De bygger vanligtvis på att vi först låter avloppet slamavskiljas i två- eller trekammarbrunnar. Där samlas matrester, papper och bajs upp innan resten av avloppsvattnet rinner vidare mot infiltrations- och markbäddar som renar avloppet, innan det låter vattnet filtrera ut i marken och sakta sjunka mot grundvattnet. Har vi t.ex. en befintlig trekammarbrunn på vår mark så är en rotzon ett enkelt sätt att slippa alla dessa vattenförluster.

Det som skiljer en enkelt konstruerad rotzon mot detta är att vi kan välja att återanvända det renade vattnet till t.ex. våra träd, odlingar, ankor o.s.v. En rotzon är som en bassäng som är fylld med ett konstruerat filtermedium som består av sand, sten, biokol och rötter från olika inplanterade växter. Anläggningen är konstruerad med en liten lutning för att få vattnet att sakta röra sig genom filtermediet och därmed renas. På den lägre liggande sidan kan vi sen använda det renande vattnet igen. En välskött rotzon har heller ingen livstidsbegränsning – sköter vi den rätt så blir den bara bättre på att rena vatten.

 

Nedan följer hur vi har gjort, från huset och utåt:

• Vi kastade ut vår vattentoalett och satte in ett urinseparerande torrdass istället. På så sätt behåller vi vårt näringskretslopp på gården. Kiss och bajs (A&B) separeras, komposteras och används som växtgödning och jordförbättring.
• Det gamla avloppet gick till vår trekammarbrunn (C). Den är gott nergrävd och på 7m³, så den har vi tömt, gjort rent och behållit.
  
• Rören efter trekammarbrunnen gick till en 20+ år gammal markbädd, och eftersom mark- och infiltrationsbäddar har sin livslängd runt 25-30 år så valde vi att gräva bort den och installera en rotzon (D) på ca 20m³. Av denna volym är vattenmängden strax under 10 m³. En mätpunkt har vi också där vi kan följa med hur reningen fungerar.
• Efter rotzonen satte vi in en utloppsbrunn (E) som kan justera nivån i hela systemet.
• Vi kan på så sätt använda nästan 10m³ vatten till våra odlingar med självfall om vi vill. Men vanligtvis rinner vattnet ut i en slang som vattnar skogsträdgårdsområden eller till ett bad för våra ankor.

 

Rotzonen har en tät botten av bentonitlera/bentonitmatta. Vi gräver under frostfritt djup (min 0,6m) för att renande mikroliv ska kunna överleva och fungera även vintertid. Rotzonen fylls på med filtermedium som består av större sten i kanterna och filtersand och biokol i mitten (F&G). Vi fördelar vattnet jämt över systemet och sätter också in mätpunkter både före och efter den fina filtermassan (F&H). Dessa fungerar också som syresättare av systemet. Vass, Kaveldun, Jättegröe och Svärdslilja planteras in. Alla växter hämtas i närliggande sjöar tillsammans med ca 75 liter sjövatten. Detta gör vi för att ”etablera fungerande lokal aquakultur”. Växterna har rörformade stjälkar och kan därför syresätta rotsystemet där de renande mikroorganismerna lever, även vintertid. När växterna skördas sommartid så används biomassan som täckmaterial. Växternas rötter på djupet dör då delvis och vi får därmed en större kolkälla som kan binda näringsämnen framöver. Biokolet hjälper till att skapa stora tillväxtytor för mikroorganismer och rötter, vilket i sig ökar aktiviteten i rotzonen. Detta gynnar denitrifikationen. Rotzonen bör kunna imitera den naturliga variationen av sjöars vattennivåer. Därför konstruerar vi en utloppsbrunn som enkelt kan tömma systemet helt eller delvis genom att bara tippa,  eller ta bort den uppåtgående rörstumpen i brunnen (I). Rotzonen tömms på så vis minst en gång per år hos oss. Det är alltså med längden på det uppåtgående röret i utloppsbrunnen som vi reglerar vattennivån i hela rotzonen. Vi håller vår vattennivå helt i marknivå på sommaren, och på vintern höjer vi den lite för att området ska bli mer tillgängligt för ankorna.

 

Vilka fördelar har vi då med en rotzon jämfört med en ”vanlig kommersiell” lösning?

• Vi kan återanvända allt vatten. Disk, tvätt och dusch blir en resurs.
• Har vi riktig vattenbrist så kan vi använda nästan 17m³ vatten (brunn+rotzon) för bevattning.
• Om vi anlägger detta själva så kommer vi undan med en bråkdel av priset. Vi köpte allt material själva och hyrde en grävare. Rotzonen kostade ca 15 000 kr totalt.  Ett kommunalt anslutet vattenavlopp kan kosta flera hundratusen och där bryter du samtidigt platsens kretslopp.
• Vi tar också han om vårt eget slam, och har därför inga avloppskostnader alls.
• Rotzonen är tidlös – om vi sköter den rätt och skördar biomassan så blir den mer och mer effektiv. Den bllir bättre, inte sämre.
• Vi kan använda det mänskliga avfallet till gårdens kretslopp.
• Vattenmiljön är attraktiv för ankorna som håller till i rotzonen vintertid.
• Utloppet används både för ankor och bevattning.

Varför är detta ett permakultursystem?

• Systemets input är mänskligt överskott i form av avlopp, näring och salter
• Systemet genererar (output) biomassa, rent vatten till ankor och odlingar, en läromiljö, ett ekonomiskt tillskott (Principerna: Obtain a Yield & Multifunctional elements)
• Systemet skapar inga föroreningar utan bygger bara resurser (Principen: Produce no waste)
• Systemet genererar mer energi under sin livstid, än vad som krävs för att anlägga och underhålla det.

 

 

 

Vilka steg har vi då tagit för att nå hit?

Efter att ha arbetat med detta under flera år i flera olika kommuner i södra Sverige så kan jag enkelt konstatera att reglerna skiljer sig betydligt, och handläggarnas bedömningar likaså. Bor du kustnära så har du troligen större restriktioner. Första steget är alltså att kika på din kommuns hemsida. Det brukar finnas information om avloppsregler hos de flesta kommuner, men få av dem nämner något om rotzoner. Du behöver därför också kontakta din kommun muntligt.

Vår kommun tyckte detta lät intressant och bad oss skicka in en anmälan och beskrivning. Beskrivningen är i stora drag den texten du finner här på sidan. När kommunens handläggare kom ut och kikade så blev det tummen upp, och när bygget var klart så skickade vi in en försäkran om färdigställande samt en ny ansökan om att ta hand om egen slamtömning. Den gick också igenom och nu har vi inga avloppskostnader alls och en ännu bättre kompost. En slamtömningsansökan måste dock förnyas vart 5:e år i vår kommun.

 

Rotzonen passar oss, eftersom vi har höjdskillander på vår mark som gör att allt fungerar med självfall. Vi har nu använt systemet under de två torraste åren hittills på gården, 2016 och 2018, och det fungerar prima. Det finns säkerligen andra liknande lösningar som låter oss skörda vatten och näring. Dela dem gärna!